26 mars 2012

The Darkness

Jag har lekt tittut med The Darkness. Jag är en enkel kvinna med enkla nöjen. Allt jag egentligen kräver av livet är egenvalt gift, en apelsin då och då och att få leka tittut med läskiga monster.

I övrigt rullar allt på. Har fått lite socialt umgänge, håller på att slipa om en spjälsäng för att måla den svart och svär lite över att svart textfilfärg inte bara är dyrt, utan även opålitligt. Utöver detta, ingenting nytt som sker under solen.

21 mars 2012

Tomhet


En enorm skillnad

"Men då märker du väl en ENORM skillnad nu!" utropar alltid vårdpersonalen glatt när de får reda på mina nu utmärkta sockervärden. Jag stirrar lite tomt på dem och skakar alltid eftertryckligt på huvudet.

Ja, gott folk. Jag har nu för första gången sedan jag fick diabetes vad som kan räknas som näst intill perfekta sockervärden. Jag sköter mig så bra att jag borde få medalj. Samtidigt känns det lite som om den utlovade belöningen lyser med sin frånvaro.

För jag vet inte vad som varit diabetes och vad som varit min hjärnas sätt att jävlas med mig. Jag vet inte vilka symptom som beror på sömnbristen, mardrömmarna, panikångesten, tvångstankarna eller diabetesen. Det enda jag med säkerhet kan säga är att mina fula bensår ser lite mindre zombiesmitta ut nu än tidigare.

Så jag kan inte känna den där enorma skillnaden. Visst, jag sover bättre, men det kan lika gärna bero på graviditeten eller för att jag fått rätt medicin i kriget mot hjärnans puckade signalsubstanser. Visst, jag är lugnare och mer tillfreds, men det är samma sak där. Jag har ingen aning om vilka måenden som kommer från vilket håll.

Det enda jag vet är att jag slipper ha ångest över att gå till sjukhuset och ta olika tester eftersom mina värden är bra så jag slipper bekymrade huvudskakningar och nedlåtande förmaningar från diverse sjukhusikoner. Det är ju i och för sig en ganska stor skillnad.

19 mars 2012

Åh nej, jag definieras av vad jag är!

Människor och tillhörighet. Vi kallar oss "människor". Det är något vi är. Det är en definition. De som studerar kallas "studenter". Det är något vi är, ännu en tillhörighet. Jag är också "svensk", "däggdjur", "kryptozoolog", "lajvare", "djurälskare", "bisexuell", "naturligt blond", "svarthårig" och "kvinna". Tillhörigheter.
En del av dessa saker har jag valt att vara, andra fick jag i födelse-lotteriet. Det spelar egentligen ingen roll dock i och med alltihop är olika definitioner av vad jag är. Olika sätt att beskriva mig.

Människan gillar tillhörigheter. De gillar att klassificera saker, eftersom det är ett enkelt sätt för att kunna beskriva och förstå sin omvärld.

Jag ser ingen poäng i ordet "hen". Om man nu inte vet vilket kön någon man talar om tillhör så kan man säga "den". Exempel som tagits upp är "Är läraren sen, när kommer "hen"?" och där kan man lika gärna säga "När kommer läraren?" eller "Är läraren sen, när kommer den?".

Och nej, jämlikheten kommer inte bli större av att vi inför ett "könlöst pronomen". Jämlikheten handlar om att kvinnor och män skall ha så lika rättigheter som möjligt inför samhället och lagen, inte om att vi skall vara könlösa. Kön är för de allra flesta ett faktum.

Jag tycker det är upp till var och en att kalla sig vad de vill. Om man är missnöjd med sitt kön så är det i dagens moderna värld fullt möjligt att byta. Om man inte tycker att det är så viktigt så kan man låta bli och bara gilla läget.

Och om någon vill kalla sig själv höna så får de väl göra det, men jag tycker att det är att göra en höna av en fjäder och lär aldrig i livet använda uttrycket annat än i diskussionssammanhang som det här. För mig är inte kön viktigt, just därför ser jag inte poängen i att neutralisera dem.

Om någon däremot får för sig att kalla mig för "hen" så tycker jag att de borde ta och kolla upp lite saker; som sin syn exempelvis. Glasögon är numera så billigt när man köper dem online så vem som helst har faktiskt råd att skaffa ett par.

16 mars 2012

Bara för att böcker är kärlek


Senast lästa bok:
Enhörningens tecken av Roger Zelazny. Har nyligen börjat läsa om Amber-serien. Hade glömt hur underbar den faktiskt är!

Senast köpta:
Skräckrysare om vidunder. En ur serien Wahlströms juryböcker. Den ser ut som en klassisk barn/ungdomsbok, men döm om min lyckliga förvåning när jag insåg att jag spenderat min surt förvärvade femma på en novellsamling med såväl Jack London som Wells, Oscar Wilde och Lovecraft. Mycket mys!

Senaste lånade:
Med all säkerhet var det någon tråkig bok om idéhistoria till skolan. Tror att det var Den gyllene grenen, även om jag tekniskt sett inte lånade den själv utan broder var snäll nog att fixa den när det var lite panik en kväll.

Senaste boken mottagen i gåva:

Makalösa McModigs Monstruösa Memoarer av
Ahmet Zappa som jag fick som en liten överraskning av Sandra en kväll. Otroligt mysig bok!

Favoritbokhandel:
Det fanns ett underbart antikvariat i Norrköping en gång i tiden. Flera rum med böcker från golv till tak. Det var helt underbart. Efter det har jag nog aldrig hittat något som jag känt lika stor kärlek inför.

Favoritbibliotek:
Jag älskar alla bibliotek där det är tyst.

Antal lånekort:
Oj. Nu skall vi se. Östansjö, Hallsberg, Kalmar, Örebro, Kumla, Göteborg, Kungälv, Karlskoga, Laxå, Borås och säkerligen en handfull andra som jag inte ens minns.

Använder som bokmärke:
Oftast ingenting i mina egna böcker. Mina böcker skall synas att de är lästa och älskade, inte se ut som om de är olästa och oälskade.

Favoritfärg på bok:
Läderinbundna böcker är alltid en hit, särskilt om texten är i guld mot brunt eller silver mot svart.

Favoritsnack vid läsning:
Djungelvrål går alltid hem!

Favoritdryck vid läsning:
Det finns få saker här i världen som slår en kopp varm choklad och en gosig katt i knäet när man läser.

Favoritställe att läsa på:
I skuggan av ett stort träd en lagom varm sommardag, alternativt med ficklampa i ett tält när det regnar.

På den sidan hålls jag i den bok jag läser nu:
145, men vilken bok det är låter jag förbli en hemlighet! ;P

Den här boken köper jag till en förälder:
Det beror väl på vems förälder. Om det är min förälder så köper jag henne en redigt tjock fantasybok, precis som hon vill ha det!

Den här boken köper jag till min partner:
Jag har gjort tradition av att köpa bland annat böckerna av Joe Hill till honom. Skräck ligger ju oss båda varmt om hjärtat.

Favoritgenre:
Urban fantasy ger livet den där guldkanten som brukar saknas.

Favoritformat:
Gamla inbundna böcker, där hantverket är så väl utfört att de håller än, trots att de är uppenbart lästa hundratals gånger.

Författarfavorit:
Michael Ende. Alltid.

Den tjockaste bok jag läst:
Skall man komma ihåg sådant? Jag läser tjocka böcker till frukost, goddamnit!

Den tunnaste bok jag läst:
Haha. Lätt. Pixieböckerna man läste som barn, så klart.

Favoritljud när du läser:
En katt som spinner.

Favorittidning:
Nemi, så klart. En lagom blandning av humor och fantastik.

Tidningar jag prenumererar på:
Ingen alls. Jag funderar dock på Pirate Magazine till framtiden.

Favoritbokblogg:
Jag roas stort av att läsa At the Library of Madness av en grupp helt andra kultister, fast lite på samma linje som jag själv.


Mitt bästa bokminne:
Alla de fantastiska gånger då världen helt fått ge vika för en annan och påhittade karaktärer kommit mig närmare än någon verklig människa någonsin skulle kunna lyckas med.

Senaste bokfyndet:
Det är nog senaste inköpet. Inte ofta man hittar en bok med sådana godbitar till skräcknoveller för en liten femma.

Senaste impulsköpta bok:
På senaste året har jag köpt färre böcker än någonsin på grund av ekonomin, men den senaste jag införskaffade på impuls var en stackars bortkastad bok jag förbarmade mig över i soprummet. Jag tror den hette; Gift, sade katten.

En bra bok att ge bort:
Nästan alla böcker är bra att ge bort. Jag ger dock gärna bort fina böcker i stil med Drakologi eller liknande, eftersom de är lika mycket en bok som en visuell upplevelse.

Bokgenre som jag undviker:
Jag kan inte påstå att jag aktivt undviker någon bokgenre faktiskt. Det är mer att jag favoriserar några och läser andra när jag råkar snubbla över dem.


Så gör jag med böcker jag inte vill ha längre:
Böcker jag inte vill ha? Jag förstår inte frågan. Har jag dubletter så blir de presenter till nära och kära dock.

Så här håller jag koll på vad jag har läst:
Jag har ett huvud. I det bor alla lästa böcker och några som inte ens är skrivna än.

Så här sorterar jag min bokhylla:
Det är ett evighetsarbete känns det som, i och med de flera tusen böcker jag har nu. Tanken är väl för tillfället att jag har faktaböcker på ett ställe, fantasy på ett annat, skräck på ett tredje, sci fi på ett fjärde och allt annat på alla andra platser. Utöver det är det bara sorterat så att de av samma författare får bo tillsammans.

Nästa bok jag ska läsa:
Förmodligen nästa del i Amber-serien av Zelazny.

15 mars 2012

Andas

Från den totala pluggstressen som följde mig hela förra året och gjorde att jag inte ens kunde slappna av från den när jag lajvade eller spelade rollspel eller ens när jag skulle ha sex till den chockerande "Stressen är kvar, men jag har ingenting att göra i plugget för jag är up to date" till nu. Nu ligger jag lite efter med några inlämningar, men jag kan andas. Jag är inte stressad. Jag kommer att hinna. Jag jobbar på lite varje dag. Jag hamnar inte mer efter. Jag får inte kallsvett av att behöva logga in på mail eller studieportaler. Jag klarar det.

Jag kan andas. Vet ni hur jävla skönt det är att inte ha ett tryck över bröstkorgen varje dag? Vet ni hur skönt det är att för första gången på över ett decennium kunna sova gott i nästan en månad? Inga mardrömmar. Konstiga drömmar, men inga mardrömmar. Bebis som sparkar, höft som värker, hund som väcker mig ibland, men inga mardrömmar.

Jag kan sova och jag kan andas. Mycket mer kräver jag nog egentligen inte av livet.

14 mars 2012

Socialt liv

Emedan mitt vakna liv är långt från socialt just nu så är mitt nattliga desto mer aktivt. Mardrömmarna har ersatts av dels lajvdrömmar där jag av någon anledning alltid är naken, men vägrar skämmas eftersom jag i drömmen alltid konstaterar att det ju inte är jag, utan min karaktär som är näck. Dels så handlar drömmarna om triviala saker. Jag träffar saknade vänner. Vi fikar. Vi pratar. En kram. Man går på museum eller en spelning eller något annat trevligt.

I natt hälsade jag på Malkav och hans son i drömmen. Det var välbehövligt och jag vaknade med ett småleende. Jag önskar att jag bodde närmare Örebro.

12 mars 2012

Samhällets döda fortsätter att begrava sina levande

Jag läser Bruno K. Öijer och är med på fantastiska lajv när jag sover. Senast blev vår borg stormad av tusentals orcher, men jag lyckades rymma genom list och fly till en underlig tältby med moderna kupoltält där legoknektar skålade i mjöd och sjöng Maria går på vägen. Jag fäktades med en utav dem och blev sedan bjuden på galej hos rövarkungen i en by högt uppe i trädkronorna. Ah, det var tider, det.

Bruno K. Öijer är nog det mest gotiska jag kan tänka mig att läsa bland våra svenska poeter. Det är något med hur orden klistrar sig fast i gommen när man försöker uttala dem högt. Något med hur man ser hans blick stirra tillbaka mot en bakom meningarna, ögon som lyser med en nästan fanatisk glöd och pockar på att man borde förstå - man borde verkligen förstå - vad han egentligen menar. Fast man har ändå ingen aning.

Jag har även listat ut varför jag avskyr den där människan i den där TV-serien. Hon liknar någon jag kände en gång och trots att det inte är uppenbart så är det tydligen tillräckligt för att jag skall drömma om att slå in hennes blonda huvud med en gjutjärnsstekpanna doppad i Karlssons klister och krossat glödlampeglas.

Så tiden går sin gilla gång. Klockan är måndag och allt är... kanske inte lugnt, men inte panik heller.

11 mars 2012

Mellon

Man vet att man är nörd när man inte kan förstå varför alla dessa människor som skriver om "mellon" helt plötsligt börjat prata sindarin.

9 mars 2012

Dag nio: Två saker jag är rädd för

1. Att förlora min mamma. Jag vet ju att det rimligtvis kommer att hända till slut, men det är min absolut största skräck.

2. Att förlora min make. Han är en av de två viktigaste personerna i mitt liv, så givetvis är det också något som skrämmer mig.

Jag orkar inte

Jag borde sova, men jag kan inte. Jag är inte trött, jag är bara trött på världen. Tyvärr blir man inte sömnig av att vara trött på världen, men jag önskar att man blev det.

Internet är inte bra för mig, men samtidigt kan jag inte avskärma mig helt från omvärlden. I och med att ingen ringer eller skriver brev eller ens skickar SMS längre så skulle jag bli så sjukt ensam om jag inte hade internet. Samtidigt är internet en stor källa till min världsleda. Ju mer jag möter av verkligheten, desto mer avskyr jag den. Det bästa sättet att hålla uppe någon slags människokärlek och framtidstro är för mig att undvika sociala sammanhang utöver de mest reglerade sådana.

Låg toleransnivå? Jag? Nu förstår jag då rakt inte vad ni menar.

Och ja, jag önskar att jag hade högre toleransnivå. Jag önskar att jag kunde ta saker med en klackspark och en axelryckning, men jag vill hellre ta det med en rundspark och en käftsmäll. Det ligger liksom mer för mig. Ignorans har aldrig fungerat riktigt för mig.

Och nu känns det nästan som om jag står vid ett vägskäl. Det finns forum som jag fått ut mycket gott av, men som jag på senare tid börjat finna alltmer irriterande, så kanske är jag tvungen att lämna dem också. Jag måste väga fördelar mot nackdelar och se hur vågskålen står i slutet av det hela.

Helst av allt vill jag bara isolera mig och de närmaste i någon vildmark någonstans och ignorera hela världen till döds.

8 mars 2012

Dag åtta: Tre hatsånger

Jag lyssnar aldrig igenom hela låtar jag inte gillar, så jag behöver inte skriva något här. Dessutom anar jag att en slik lista skulle kunna användas mot mig. ;P

7 mars 2012

Dag sju: Fyra favoritsånger

1. Wandrin' Star - Lee Marvin
Den har varit min favoritsång sedan mellanstadiet och den kommer nog alltid att vara det också.


2. Rock n roll Suicide - David Bowie


3. Someday I'll be Saturday Night - Bon Jovi


4. Don't Stop Me Now - Queen

6 mars 2012

Dag sex: Fem saker jag gillar att göra

1. Bada. Jag älskar att bada, men främst av allt i badkar kanske, eller i någon privat vik någonstans. Är inte så förtjust i andra människor som stör. Det är något visst med att känna vatten röra sig mot huden. Att leta strandfynd i vattenbrynet utomhus, eller att sjunka ned bland bubblorna i ett riktigt hett upptappat bad i badrummet.

2. Vara i skogen. Skogen är lugnande. Doften av skog en sommardag strax efter regn är nog något av det mest fantastiska och vederkvickande man kan få uppleva. Jag älskar att bara promenera, eller att få fiska eller tända en brasa och sitta där i skymningen.

3. Läsa. I böcker är man aldrig begränsad till vare sig verklighet eller av andra aspekter. Man kan göra vad som helst och resa vart som helst och lära känna de mest fantastiska varelser av alla tänkbara slag.

4. Spela datorspel. Ännu en plats där man inte är så begränsad. Jag har dock en ganska gnällig smak. Stundtals vill jag banka på saker i Diablo 2 i timmar, andra gånger vill jag traska omkring i Baldurs Gate, men oftast vill jag upptäcka mysterier och andra världar i vackra Hidden Objects-spel.

5. Ta långa promenader i alla miljöer. Se nya platser, känna doften av naturen eller se spännande och underliga hus som jag inte lagt märke till förut. Helst i gott sällskap av min bror eller någon annan som tycker om att promenera.

5 mars 2012

Dag fem: Sex män jag tycker är snygga

 1. Min man. Visst vore det sorgligt, annars? Han är inte alls vad jag brukade falla för, men nu faller jag varje gång jag ser honom i stället.


2. David Bowie. Särskilt när han var yngre. Ziggy Stardust-åren får mig fortfarande att dregla.


3. Lee Marvin. Det är något visst med äldre män.


4. Sam Elliott. Som sagt. Det är något visst med äldre män, och rösten! Rösten! Mmmm....


5. Christian Slater. Fast inte nuförtiden lika mycket som förr. På 90-talet var han verkligen mitt dregelobjekt nummer ett. Ögonbrynen, blicken, leendet. Nom nom.

6. Jason Momoa. När jag hade kommit till fem namn så tog det stopp i huvudet. Då skrattade min make och påpekade att jag brukar dregla när den här herren dyker upp i Stargate Atlantis. Må så vara, men det kan ju vara för att han ÄR het.

4 mars 2012

Om nätterna

Om nätterna umgås jag med dig. När jag slutit ögonen och lagt huvudet på kudden så ger vi oss ut på äventyr. I natt testade vi olika sorters honung i en vacker medeltidskyrka och sedan sov vi över i ett gammalt spökhus och lekte att vi spelade in ett spökjägarprogram.

Någonstans mitt i drömmen kom jag på mig själv med att tänka "Varför fortsätta som vanligt? Vad är poängen? Du finns ju inte längre." Men det var alldeles för skönt att ha dig nära, så jag valde att inte ta upp det.

Till sist gick vi och såg en märklig korsning mellan biofilm och teater i en gammal fin teaterbyggnad med bladguld, röd sammet och krusiduller. Alla i publiken bar masker.

Allt som allt var det en bra natt, för saknaden blir mindre när vi fortfarande umgås på något plan.

Dag fyra: Sju saker jag tänker på ofta

1. Studier. Faktum är att om jag studerade ens hälften lika mycket som jag tänkte på studier eller oroade mig över studier så skulle jag beta av dubbelt så många kurser per termin. Minst.


2. Katter. Jag blir lugn och glad av att tänka på mina katter. Att bara sitta och titta på katterna och tänka på saker de gjort är som meditation för mig.


3. Rollspel. Det är alltid en skön syssla att sitta och fundera över pågående eller tidigare genomlevda rollspel.


4. Böcker. Man måste tänka på sina vänner. Många av mina vänner bor som sagt i böcker.


5. Sex. Om vi skall vara ärliga, och det skall vi ju.


6. Mat. Jag tycker om mat och ätbara saker i allmänhet. Jag gillar att fundera på recept och på saker man kan vara sugen på.


7. Musik. Att lyssna på bra musik är att göra en resa, och i och med att resan sker i huvudet så är det ju något som helt klart upptar tankeverksamheten.

Inte direkt någon svärmorsdröm

Vad får man om man tar en ung kille, låter honom skjuta av en massa folk i sin skola, dö, komma tillbaka som spöke där han hemsöker sitt gamla hus, låta honom fortsätta att mörda folk på diverse brutala sätt samt våldta en tjejs mamma samtidigt som han påstår att han minsann älskar tjejen i fråga. För övrigt en kärlek som mest går ut på att hålla henne under sin kontroll?

Tydligen får man "en helt underbar karaktär!" som är "så loveable" och "mysig" och när någon ifrågasätter det där med att tycka att en psykopatisk mass/seriemördare/våldtäktsman är på något sätt något av det nämnda så blir svaret "men han är ju så snäll mot Violet". Violet är tjejen vars mamma han våldtar. Det låter väl hemskt snällt och gulligt av honom, inte sant?

Det mest skrämmande med serien American Horror Story är att småflickor faktiskt tycker om en karaktär som den här och blir helt till sig i trosorna bara för att den spelas av en skådespelare som kanske kan anses som söt av vissa.
Vad hände med personlighet? Vad hände med att det inte är hett med psykopater? Vad i helvete är det här? Kanske är det bara som min käre make säger: "Den där Edward Cullen har sannerligen omdefinierat vad som utmärker en gullig kille."

Död + mördare + psykopat = drömprins?
WTF.

3 mars 2012

Dag tre: Åtta sätt att vinna mitt hjärta

1. Tyck väldigt, väldigt mycket om David Bowie.
2. Få mig att skratta.
3. Ge mig små, men väl genomtänkta presenter.
4. Var lyhörd och tålmodig, för det är inte jag.
5. Gilla samma filmer och samma musik.
6. Läs mycket böcker.
7. Ha det skrivna ordets gåva.
8. Och viktigast av allt: Tyck även illa om samma saker som jag.
 

2 mars 2012

Dag två: Nio saker om mig själv

Okej, för er som redan känner mig så blir det säkert bara en massa upprepningar, men det får ni snällt stå ut med. =)

1. Jag har fyra tatueringar, men väldigt många mer planerade.
2. Jag har svårt att tänka mig ett liv utan djur omkring mig.
3. Jag är gift sedan 2010.
4. Jag har fått stämningstexter publicerade i ett tryckt rollspel.
5. Jag har inget direkt favoritdjur, men rockor, ligrar och varaner ligger extra bra till.
6. De flesta av mina bästa vänner bor i böcker.
7. När jag var liten hade jag en kaninhoppningsförening som hette "Skuttklubben". Ja. Den bjuder jag på.
8. På tal om djur så gör fåglar mig nästan alltid glad. Alla fåglar, från kajor till måsar till ugglor och så vidare. Favoriten är dock kråkfåglar.
9. Tanken på att världen kommer att gå under någon gång känns alltid märkligt tröstande för mig.

Att hantera livet

Min starkaste övertygelse är att ingen människa får mer på sitt bord än vad den människan potentiellt kan hantera. Notera att jag skriver "potentiellt", för i och med att en del faktiskt ger upp så lyckas ju inte alla människor med att hantera allt. Det handlar dock inte om att de inte kan, utan om att de gör ett val. De väljer att inte hantera situationen.

Det jag försöker framföra är att människan har ett oändligt potential till att överleva även de mest fruktansvärda upplevelser, att komma över de mest inbitna trauman och att övervinna hinder såväl omkring sig som inom sig själva. Jag är, som ni nog alla vet, inte särskilt människovänlig, men det här är ett faktum som gör att jag är glad att vara människa.

Hur skall man då hantera en situation som känns ohanterbar? Det är upp till var och en. Kanske finns svaret inom dig, kanske finns svaret omkring dig. Kanske måste du ändra något i ditt liv eller din omgivning, eller kanske måste du ändra något inom dig själv.

För oavsett hur ditt liv ser ut så kan du hantera det, om du väljer att göra det. Var nämligen säker på följande: Du kan hantera det. Lita på dina potential. Fall en stund, kräla på botten, res dig sedan upp och gå vidare. Det är din rätt som människa.

1 mars 2012

Dag ett: Tio saker jag vill göra innan jag dör

Jag har upptäckt att jag inte haft så mycket att skriva om på senaste, så jag tar och gör en liten lista.

Dag ett: Tio saker du vill göra innan du dör
Dag två: Nio saker om dig själv
Dag tre: Åtta sätt att vinna ditt hjärta
Dag fyra: Sju saker du tänker på ofta
Dag fem: Sex män du tycker är snygga
Dag sex: Fem saker du gillar att göra
Dag sju: Fyra favoritsånger
Dag åtta: Tre hatsånger
Dag nio: Två saker du är rädd för
Dag tio: Ett erkännande


Tio saker jag vill göra innan jag dör

1. Flytta ut på landet igen. Jag hör inte hemma i staden, det har jag aldrig gjort. Det spelar ingen roll om det är en liten stad, en stor stad eller bara en by. Jag vill ha friheten i ett hus på landet. Det är det som vore en trygg hamn för mig.


2. Få en bok utgiven. Jag vill inte ge ut den själv, för det räknas inte. Det är liksom fusk. Vem som helst kan ge ut en bok på eget förlag, men det ger inget erkännande såsom jag känner det.


3. Hitta ett jobb jag trivs med. Tja, det är väl ganska självklart egentligen? Det behöver inte vara det absoluta drömjobbet, bara jag trivs med det och det betalar räkningarna. Mer än så behöver man inte begära.


4. Besöka intressanta platser utomlands och i Sverige. Jag har rest alldeles för lite i mitt liv. Det finns många platser jag vill besöka, men samtidigt så har jag varit för rädd och för liten. Det är lättare när man är två.


5. Ge mig ut på en kryptozoologisk expedition, helst till Afrika. 


6. Skaffa körkort. Friheten i att ha körkort och bil är något jag trängtat efter i många år nu. Det känns dock som om jag närmar mig. Vägen går framåt.


7. Lära mig ett till språk. Funderar på att låta det vara italienska, men jag kan även tänka mig att faktiskt ta itu med franskan en gång för alla. Kunskap är alltid värt det.


8. Lära mig ett hantverk utan och innan. Som sagt så är kunskap aldrig fel och praktisk sådan vore verkligen trevligt. Är lite sugen på skomakeri, så det ligger nog bäst till, även om det kan hända att jag utvecklar de påbörjade bokbinderi-kunskaperna också.


9. Dyka bland hajar. Jag älskar hajar och att få se dem i sitt naturliga element vore fantastiskt!


10. Se mitt/mina barn växa upp till egna människor som trivs med livet. Att skaffa barn har aldrig varit en av mina livsdrömmar, men nu när det händer så vill jag verkligen få möjlighet att fullfölja det hela så långt som möjligt.