4 feb. 2012

Varandets förfall

Lägenheten känns som om den är i ett konstant tillstånd av förfall. Med min man och delvis mig på ena sidan och kattaporna och hunden glatt i spetsen för den andra utkämpas ett krig. Jag måste tyvärr också säga att jag är ganska benägen till att haka på kattaporna och hunden. Får jag skylla på grupptrycket?

Hur som helst, när yetin var på jobbet bestämde jag mig för att göra slag i saken och ta itu med badrummet. Badrum är ganska enkla att städa, man bara flyttar undan saker som inte vill bli blöta (inklusive katter) och sedan spolar man av allt med slangen. Katter som inte flyttar på sig blir också rena. Perfekt.

Sagt och gjort. Jag putsade, dammade, spolade, gnuggade och fick ett någotsånär skinande badrum, även om jag gjort en något optimistiskt tidsuppskattning i och med att städning är svårare när man inte kan böja sig ned utan att må illa eller bryta ryggen.

Jag tror min man blev glad. Ett tecken på det är att han drömskt förkunnade att han tänkte sjukanmäla sig från jobbet och sitta i badrummet hela lördagen och läsa Batman i stället.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar