2 dec. 2011

Vad jag lärt mig så här långt

Varje dag på universitetet är en dag när jag tappar mer förtroende för hela universitetsvärlden. Så här långt har jag alltså lärt mig följande:

1. Tydliga instruktioner angående hur dokument skall se ut bör inte följas på några villkor.

2. Tydliga instruktioner angående hur långa uppgifters svar bör vara skall inte följas på några villkor.

3. Grupparbeten är Satan (fast det är ju ingen nyhet, utan mer det att jag trodde att vuxna människor borde klara av ett simpelt dylikt).

4. Läs inte vad läraren säger åt dig att läsa (för det hinner du aldrig), utan bara det du måste för att klara uppgifterna.

5. Förutsätt att grundläggande intelligens inte är ett krav för att komma in på universitetskurser.

6. Det går utmärkt att skriva texter på en femårings nivå i vissa kurser och på en galet hög akademisk nivå i vissa. Vilka som är vilka får man gissa sig till.

7. Om du gillar att skriva eller läsa så gäller det att vid universitetsstudier göra detta på din fritid så mycket du kan och att med näbbar och klor hålla kvar vid det intresset så att akademikervärlden inte omsorgsfullt tar kål på det. Den kommer göra sitt bästa för att lyckas. Låt den inte vinna.

1 kommentar:

  1. Punkt 4 kunde jag ha talat om för dig innan du började. Det är en grundfärdighet för universitet och högskola att lära sig gallra vad som är onödigt att läsa, bra att läsa, viktigt att läsa och nödvändigt att läsa. Framgång är inte att lära sig allt. Framgång är att lära sig plocka fram det betygssättaren vill ha, och helst presentera det som sina egna idéer. En examen är ett pappersbevis på att man kan inordna sig i den akademiska världens kultur och diciplin - färdigheterna kan man med rätt hjälpmedel skaffa sig på annat håll.

    Punkterna 3,5 och 6 trodde jag var allmän människokunskap.

    SvaraRadera