I natt drömde jag att jag dog. Igen och igen dog jag. Bilarna krossade mig, fallet var oundvikligt, skotten träffade mig, allting föll för att träffa. Jag brukar vakna innan jag dör, men nu kände jag döden varenda gång och exakt hur många gånger vet jag inte. Fler än fem. Färre än tjugo.Hela tiden stod Du i bakgrunden och såg på utan att röra en min. Ansiktet fruset och slutet. Jag fick känslan av att du betraktade en scen som du själv beställt och sedan bestämt dig betrakta från början till slut på ren princip.
När jag vaknade fortsatte jag att dö inombords en lång stund. För det var du som sa det. Det var du som sa att det på sätt och vis skulle kännas bättre - om jag dött i stället.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar